| Allah | Gud, även hos kristna araber |
| Allahu akbar | Gud är större/störst, ingår i böneutroparens kallelse; även uttryck för förvåning |
| amir | furste, befälhavare, stamhövding; emir i svensk text om statschef |
| amir al-mu'minin | titel för muslimernas främste ledare, översätts De troendes härförare eller De troendes furste |
| ansar | [med]hjälpare (arabisk plural av nasir), anspelar på en krets som bistod profeten Muhammed |
| arkan al-islam | islams [fem] pelare: trosbekännelsen, bönen, fastan, vallfärden, allmosor |
| ashura | shiamuslimsk sorgehögtid |
| ayatolla | shiamuslimsk titel på den högste ledaren (arabiska ayatu-l-lah/ayat Allah), eg. "Guds tecken" |
| burka | (plural: burkor) slöja som endast lämnar öppning för ögonen, av arabiskans burqu' |
| dar al-islam | muslimskt område, "Islams boning" |
| da'wa | kallelse, mission |
| dawla | stat, rike; dynasti |
| dervish | (farsi) dervish, mystiker; det persiska ordet har lånats in i arabiska och turkiska |
| din | tro, religion; lydnad, ofta i namn som Burhanuddin (Burhan al-Din) |
| e | finns inte i arabiskan |
| faqih | (plural: faqiher) rättslärd (arabisk plural fuqaha) |
| fard | det som är obligatoriskt för en muslim |
| al-Fatiha | inledningskapitlet i Koranen |
| fatwa | (plural: fatwor) rättsligt expertutlåtande av en mufti eller en religiös ledare (arabisk plural fatawa) |
| fiqh | rättsvetenskap, juridik; ordagrant "kunskap, förståelse" |
| hadith | (plural: hadither) berättelse om Muhammeds handlingar och yttranden (arabisk plural ahadith) |
| hajj | vallfärd (till Mecka och Medina); pilgrim, hederstitel för den som gjort vallfärden (hajja för kvinnor), obs att titel med versal i engelsk text kan förleda en att tro att det är ett namn |
| halal | "tillåtet" |
| haram | "förbjudet, otillåtet, olagligt", samma ord som harem, men obs att haram har större betydelseomfång än det svenska ordet som ju oftast avser kvinnokollektivet i ett hushåll, till exempel är Mecka haram för icke-muslimer |
| al-Haram al-Sharif | helgedomarna på Tempelberget i Jerusalem |
| hijab | slöja; täckelse, döljande |
| hijra | "brytning, uppbrott"; Muhammeds flykt från Mecka till Medina år 622, utgångspunkt för den islamiska tideräkningen; undvik den engelska stavningen hegira |
| huri | (plural: hurier) underskön jungfru (i paradiset) |
| id al-adha | stora offerfesten |
| id al-fitr | högtid som avslutar fastemånaden ramadan |
| ijma | samförstånd, konsensus; överensstämmelse |
| ijtihad | nytolkning av de religiösa buden för att täcka nya situationer |
| imam | [böne]ledare; inom shiitisk islam en ledare på hög nivå |
| iman | tro (subst.) |
| In shaa Allah | "Om Gud vill, Deo volente" |
| islam | ordagrant: "underkastelse, överlämnande, hängivenhet" |
| isnad | kedja av traditioner eller av traditionsbärare som åberopas när man vill hävda framför allt profeten Muhammeds handlingsmönster som norm |
| jihad | (moralisk eller fysisk) ansträngning; människans kamp mot sina sämre sidor, strävan att följa Guds väg (stora jihad); krig mot islams fiender, strid mot de otrogna (mindre jihad) |
| jinn | (plural jinner), i äldre tid stavat djinn, i folktro oftast ett ondskefullt väsen, medan Koranen låter förstå att jinner även kan ha andra egenskaper |
| jum'a | fredag |
| khatib | predikant |
| khutba | religiös utläggning, predikan, särskilt vid fredagsbönen |
| Koranen | på arabiska al-Qur'an, ordagrant '"läsningen, recitationen" |
| madrasa/madrasah | grundskola; koranskola; behöver alltså inte avse en moskéanknuten skola utan kan vara en vanlig skola i det statliga systemet (bruket varierar från land till land) |
| maghrib | solnedgång; dagens fjärde bön vid solnedgången |
| mahdi | messiasgestalt |
| Ma shaa Allah | "Vad Gud önskar, Ske Guds vilja" |
| masjid | moské (arabisk plural masajid) |
| maulana/mawlana | herre, beskyddare, mästare (suffixet -na betyder "vår"), titel som i engelsk text ofta skrivs med versal |
| mihrab | nisch i en moské som visar riktningen mot Mecka |
| mu'adhdhin | böneutropare (i engelsk text ofta muezzin) |
| muhajir | (plural: muhajirer) se hijra; person som utvandrar – anspelar på de trogna som följde Muhammed till Medina och förekommer i namn på nutida rörelser, ofta i arabisk plural: muhajirun |
| mujahid | (plural: mujahider) den som deltar i "heligt krig", i namn på rörelser som återger arabisk plural mujahidin (inom det persiska språkområdet ofta mujahedin) |
| mujtahid | (plural: mujtahider) den som nytolkar, skriftlärd med hög kompetens |
| mulla | (plural: mullor) titel, skrivs med gemen begynnelsebokstav |
| mutharaba | risk- och vinstfördelningssystem i islamiska banker |
| nabi | profet |
| nikab | niqab, (oftast) slöja som även täcker ansiktet |
| p | finns inte i arabiskan |
| pir | hederstitel för äldre man i farsi och urdu; även titel motsvarande "mästare" i en sufiorden |
| qibla | böneriktningen mot Mecka, i moské utmärkt med nisch i väggen |
| qiyas | en metod för att skapa nya regler, inte godkänd inom alla riktingar av islam |
| rajm | stening |
| ramadan | fastemånaden, den nionde månaden i den islamiska kalendern |
| rasul | budbärare, sändebud; (används ofta om profeten Muhammed) |
| riba | ökning, ocker, ränta |
| sadaqa | allmosor |
| salat | tidebön |
| sawm | fasta |
| shahada | trosbekännelse, dvs. La ilaha illa-l-lah, wa-Muhammadu rasulu-l-lah. (Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud.) |
| shahid | (plural: shahider) martyr (arabisk plural shuhada) |
| sharia | den islamiska rätten, lagen; ordagrant "väg" |
| shiat Ali | ordagrant "Alis parti", dvs. shia |
| shura | (plural: shuror) rådgivande församling |
| sufi | (plural: sufier) muslimsk mystiker |
| sunna | traditioner om Muhammeds handlingar och yttranden; hävd; föredöme; regel, norm |
| sura | (plural: suror) kapitel i Koranen; (arabisk plural suwar) |
| takfir | att förklara andra som avvikare från den rätta tron, vanligt begrepp i fundamentalistkretsar som också riktar förklaringen mot andra muslimer |
| talib | religiös student, "den som söker" (arabisk plural tullab, farsi taliban), härav taliban -er |
| tawhid | Guds enhet, unicitet – din al-tawhid "enhetens religion", dvs. islam (vilket bland annat innebär förnekande av den kristna treenighetsläran) |
| ulama | (ibland stavat ulema; arabisk plural av alim) religiösa ledare; skriftlärda, sakkunniga |
| umma | alla världens muslimer, den islamiska gemenskapen |
| umra | "lilla" vallfärden, som inte sker vid vallfartshögtiden och inte inbegriper alla de ritualer som följs då |
| wahhabitisk | som tillhör, gäller en islamisk, bokstavstrogen sekt som uppstod på Arabiska halvön på 1700-talet och präglar dagens saudiska samhälle och talibanernas världsuppfattning |
| zakat | skatt (till de fattiga), allmosa |