Arabisk geografi

TT eftersträvar en stavning som nära överensstämmer med standardarabiskt skriftspråk och vårdat talspråk, ej dialekt.

Exempel: Ahmad Quray, även känd som Abu Ala, och Mahmud Abbas, även känd som Abu Mazin. Sedan länge tillämpar vi dock stavningen Yasser Arafat för den palestinske ledaren och Muammar Gaddafi för Libyens ledare.

För aktuella irakiska namn, se separat sida.

Vid behov, se även listan över termer vanliga inom islam.

Translitterering av arabiska namn

Denna lathund för stavning och uttal av främst geografiska namn i arabvärlden har tagits fram av Agneta Styrman på uppdrag av TT:s mediespråksgrupp.

Det arabiska språket är så svårt att transkribera eftersom korta vokaler sällan är utsatta och uttalet skiftar i olika arabisktalande länder.

Se även kommentarerna längst ned.

Förekommande varianter	Rekommen- derad form	Anmärkning
Abou/Abu/Bou ...	Abu ...	Abu=far. Vanligt som förled, oftast självständigt. Kan också ange andra egenskaper. (ex. Abu Shamah, "Han som har ett födelsemärke").
	(Bou ...)	Bou förekommer mest i Nordafrika. Om Bou står självständigt kan det bytas mot Abu, annars är det bäst att låta bli: kan förväxlas med ord vars första stavelse är Bu-.
Abu Dhabi, Abu Zabi/Zaby	Abu Dhabi	Förenade arabemiraten.
Adan, Aden	Aden	Aden etablerat via engelska. Inleds av konsonanten ayn, som saknar svensk motsvarighet.
Agadir, Aghadir	Agadir	Arabiska: gh=tungrots-r.
Ahaggar, al-Hajjar	Ahaggar	Arabiska: al-Hajjar.
Ain/Ayn/Ein ...	Ayn ...	Se Ayn för alla namn på Ain.
Ain Hilwah, Ein al-Hilweh	Ayn al-Hilwa	Flyktingläger i Libanon.
Ait ...	Ait ...	Aït: Berbiskt ord med betydelsen "barn till../söner av..". Förled i nordafrikanska namn.
Akaba, Aqaba(h)	Aqaba	Inleds av konsonanten ayn, som saknar sv motsvarighet.
al-/el-/il-	al-	Best. artikel. Skrivs ut om den framgår av originalet. Standardarabiskan, det normerande skriftspråket, har grundformen al-. Det uttalas ofta med ä-ljud och blir därför gärna el- via kolonialspråken engelska och franska.
('l-)	al- (l-)	Vokalen faller i vissa lägen. (Det behöver alltså inte vara fel i förlagan!) Förekommer i sammansättningar, när ett ord före artikeln som hör till namnet slutar på vokal, ex Abdu-l-lah. Om orden skrivits ihop är det svårt att se att där finns en artikel. Följ förlagan.
(ad-, an-, ar-, as-, at- m fl)		Artikeln assimileras ofta till huvudordet (ex. an-Nil). I skrift kan både al- och varianterna godkännas hos oss. Uttalet är viktigare: vi bör assimilera.
El Alamein, al-Alamayn	El Alamein	Platsen är världsberömd med stavningen El Alamein. Men normalt bör vi undvika att frångå två stavningsregler: 1) artikeln stavas al- 2) diftongen stavas ay
Aleppo	Aleppo	Arabiska: Halab.
Alexandria	Alexandria	Arabiska: al-Iskandariyyah.
Allenby Bridge	Allenbybron	Arabiska: Kung Hussein-bron.
Amman	Amman	Andra stavelsen betonas (av araberna som långt ä).
Annaba(h)	Annaba	Stad i Algeriet. Inleds med konsonanten ayn, som saknar sv motsvarighet. Andra stavelsen är lång och a-uttalet drar åt ä.
Aqaba(h), Akaba	Aqaba	Inleds med konsonanten ayn som saknar sv motsvarighet.
Arbela, Arbil, Erbil, Irbil	Arbil	Kurdisk stad i Irak. Långt i. (NE har Irbil.)
Assiut, Asyut	Asyut	Uttal: u=långt o.
Assuan, Aswan	Aswan	Uttal: w=o-ljud, jfr eng.
Ayn...	Ayn...	Ayn=källa, öga. Som förled. Stavningen ay rekommenderas, ai står i allmänhet för att ljuden inte utgör diftong.
Baalbek, Balabakk	Baalbek	Långt a avspeglar bortfall av ayn som saknas i sv. Stavning med e bryter mot regeln, men är etablerad.
Bagdad, Baghdad	Bagdad	Arabiska: gh=tungrots-r.
Bahrain, Bahrayn, Bahrein	Bahrain	Rekommenderad stavning avviker från generella regler för transkription (med ay) men ai är här etablerat.
Banghazi, Bengasi, Benghazi	Banghazi	Arabiska: gh=tungrots-r.
Basra, al-Basra(h)	Basra
Beirut, Bayrut, Beyrouth	Beirut	Etablerad stavning avviker från regel för ay-diftong.
Bekaa, al-Beqaa, al-Biqa	Bekaadalen	al-Biqa': Långt a avspeglar bortfall av konsonanten ayn. (NE har Bekadalen.)
Bou... /Bou-	Abu/Bou...	Jfr Abu=far, som förled. Bou är en nordafrikansk variant, på kartor över Algeriet, Marocko, Tunisien. Om Bou står självständigt kan det bytas mot Abu annars är det säkrast att låta bli – det är lätt att förväxla med ord vars första stavelse faktiskt är Bu-.
Bur.../Port	Bur/Port...	Lånord, i hamnstäders namn.
Bur Said	Port Said	Kan på svenska uttalas Port, eftersom det är den form av lånordet vi är bekanta med. Said: ej diftong – mellan vokalerna utelämnas ayn som saknar sv motsvarighet. Långt i.
Casablanca	Casablanca	A: Dar al-Bayda (Vita huset).
Chott, Choutt, Shatt...	Shatt ... (Chott...)	Förled med flera betydelser: strand mm. Jfr gränsfloden Shatt al-Arab. På kartor över Nordafrika Chott/Choutt.
Constantine, Qustantin	Constantine	I Algeriet. Franskt uttal.
Dahuk	Dahuk	I kurdiska delen av Irak. Uttal med långt o.
Dair/Dayr/Deir...	Dayr...	Diftong. Se Dayr.
Damanhour, Damanhur	Damanhur	I Egypten. Uttal med långt o.
Damaskus	Damaskus	Arabiska: Dimashq.
Dar al-Bayda, Dar el-Beida	Casablanca	Bokstavlig översättning: Vita huset.
ad-Dawhah, al-Dawhah, Doha	Doha	Qatars huvudstad. Arabiska: ad-Dawhah. Första stavelsen betonas (i vardagsarabiska långt å, i vårdat språk diftong aw).
Dayr/Deir ...	Dayr ...	Dayr=kloster, står ofta som självständigt första led.
Deir al-Balah	Dayr al-Balah	Flyktingläger i Gaza. Balah: a=ä, sista vok lång.
Digla(h), Dijla(h)	Tigris	Arabisk form: Dijlah.
Djedda, Jedda m fl	Jidda	I Saudiarabien.
Doha, ad-Dawhah, al-Dawhah	Doha	Qatars huvudstad. Uttal: ad-Dawhah. Första stavelsen betonas (i vardagsarabiska långt å, i vårdat språk diftong aw).
Dubai, Dubayy	Dubai	Med ay-diftong, men har likt andra länders namn blivit känt med ai-stavning.
Ein Hilwa(h), Ein el-Hilwe(h)	Ayn al-Hilwa	Se Ayn för alla namn på Ein.
El-/el-	al-	Se al-.
El Alamein	El Alamein	Se Alamein.
Erbil	Arbil	I Irak, se Arbil.
Essaouira(h)	Essaouira	I Marocko. Långt i betonas. Arabisk form: as-Sawirah.
Fajjum, Fayyoum, al-Fayyoum	al-Fayyum	Stor oas i Egypten. Uttal: ay=diftong, u=långt o.
Fes, Fas, Fez	Fez	Uttal: jfr franska è.
al-Firat	Eufrat
Gabal/Gebel ...		Se Jabal.
Gaza, Ghazza(h)	Gaza	A: Ghazzah, gh=tungrots-r.
Giza(h), Gizeh, Jizah, al-Jizeh	Giza (NE)	Uttal: g=egyptiskt uttal.
Hama(h), Hamat	Hamah	Stad i Syrien. Betona den andra vokalen, a drar åt ä.
Hebron	Hebron	Arabiska: al-Khalil.
Hermon	Hermonberget	Arabiska: Jabal ash-Shaykh.
Hims, Homs	Homs	Stad i Syrien.
Hurghada(h), al-Ghardaqa(h)	Hurghada	Arabiska: al-Ghardaqah. Arabiska: gh=tungrots-r.
-ia/-iah/-ie/ -ieh/-ija/-ijja/ -ije/-ijjeh/-iya/ -iyah/-iyya/-iyyah	-iyya (-iyyah)	Ändelse, mycket vanlig i namn på samhällen. Ex: al-Iskandariyya. Stavning med e motsvarar uttalet i vissa dialekter. Standardarabiskan har a med uttal som drar åt ä. I det arabiska skriftspråket har e inget eget tecken.
Irbil, Arbela, Arbil, Erbil	Arbil	Kurdisk huvudstad i Irak. Uttal: långt i. (NE har Irbil).
Iskandariyya(h), al-Iskandariya	Alexandria	I Egypten och Irak. Arabiska: al-Iskandariyyah.
Jabal, Jbal, Jebel ... Gabal ...	-berget Jabal ... (Gabal ...)	Jabal=berg, som första led. Kan övers till "X-berget". Stavning med G motsvarar uttalet i Egypten.
Gabal Katrina	Katarinaberget	Berg i Sinai.
Jabal abu Ghunaym Jebel/Jbel abu Ghneim	Jabal abu Ghunaym	Heter på hebreiska Har Homa
Jedda(h), Jidda(h), Djedda	Jidda	I Saudiarabien.
Jemen, Yemen	Jemen	Stavning med J är etablerad. OBS att J ej uttalas dj.
Jeriko, Jericho	Jeriko	Arabiska: Ariha, betonat i.
Jerusalem	Jerusalem	Arabiska: al-Quds.
Jouniah, Jouniyeh	Juniya	Kuststad i Libanon. Uttal: u=långt o.
Kabylien, Qabail, Qabylia, Kabylie	Kabylien	Del av Algeriet. Arabiska: al-Qabail.
Kairo, Cairo	Kairo	Arabiska: al-Qahira.
Kana, Qana m fl	Qana	By i södra Libanon.
Karbala, al-Karbala	Karbala	Uttal: långt slut-a avspeglar bortfall av ' (= konsonant som utgörs av glottalstopp), ä motsvarar a-ljuden bäst.
Kenitra, Qanitrah,	al-Qunaytira	I Marocko och Syrien. Uttalas helst "Konäitirä" med betoning på diftongen. Varianterna avspeglar olika uttal i dialekter: i Marocko endast i, i Syrien diftong.
al-Khader/Khadir	al-Khadir	Omstridd by nära Jerusalem. Uttal: kh=[x]
al-Khalil	Hebron	Arabisk form: al-Khalil.
Khan Younes/Younis, Khan Yunes/Yunis	Khan Yunis	Flyktingläger i Gaza. Uttal: kh=[x], u=långt o.
Khartoum, Khartum, al-Khartoum	Khartum	I Sudan, u=långt o. Uttal: kh=[x], u=långt o.
Kirkuk	Kirkuk	Stad i Irak, u=långt o.
Kuwait, Quweit	Kuwait	Avviker från regeln om ay: etablerat med ai-stavning.
Latakia, al-Ladhaqiyya, al-Ladhiqiyah	Latakia (NE)	I Syrien. Arabiskt uttal: första stavelsen lång och betonad, dessutom långt i.
Luxor, al-Uqsur	Luxor	Arabisk stavning: al-Uqsur.
Maan, Ma'an	Maan	I Jordanien. Dubbeltecknat a markerar bortfall av ayn som saknar sv motsvarighet. (', som betecknar glottal-stopp, är definitivt fel.) Två stavelser, den andra lång och drar åt ä-ljud.
Madina(h) /Medina	Madina /Medina	Madina betyder stad, vanligt som första led. Medina i Saudiarabien (en av de viktiga platserna i islam) är etablerad med e-stavning. I alla andra fall bör namnet skrivas med a. Det minskar risken att vi blandar ihop Profetens Medina och annan stad med snarlikt namn.
Manama(h), al-Manamah	Manama	Bahrains huvudstad. Uttal: andra stavelsen är lång och betonad, a-ljuden drar åt ä.
Marakech, Marrakesh	Marrakesh	(ch=fransk stavning)
Marjayoun, Marjajun	Marjayun	Stad i Libanon. Uttal: u=långt o.
Masqat, Musqat, Muscat, Muskat	Masqat	Omans huvudstad. Betonas på andra stavelsen.
Mecka, Makka(h), Mekka(h)	Mecka	Arabiska: Makkah. NE: Mekka.
Medina(h), al-Madina(h)	Madina	Se Madina. Endast Medina i Saudiarabien med e.
Meknes, Miknas	Meknes	Uttal: Meknes.
Mocca(h), Mocha, Mocka, Mucha, (al-)Mukha	Mocka	Kaffestaden i Jemen. Arabisk form: al-Mukha, med långt slut-ä.
Mosul, al-Musil, al-Mawsil	Mosul	Arabiska: al-Mawsil, men Mosul är känt i historisk litteratur. (Diftongen aw blir i vardagsspråk ofta å, därav varianterna.)
Nabatijeh, al-Nabatiyya(h) Nabatiyye(h)	Nabatiyya	I södra Libanon.
Nabatiyyat al-Fawqa		Namn som slutar på -iyya(h) får ett hörbart slut-t i sammansättning. Godkänns i translittererad skrift.
Nablus, Nablis, Nabulus	Nablus	Uttal: långt a, u=o.
Najaf, al-Najaf	Najaf	Uttal: j=dj, a drar åt ä.
Nakoura(h), Naqura, al-Naqoura(h) an-Naqoura(h)	Naqura	Stad i Libanon. Uttal: u=långt o.
Nawakshut, Nouakchott	Nouakchott	Mauretaniens huvudstad, ch=etabl fransk stavning, brukas i administration och affärssammanhang.
Oran, Wahran, Ouahran	Oran	I Algeriet. Arabiska: Wahran. (NE har Ouahran.)
Ouargla, Warqala	Warqala	I Algeriet. (NE har Ouargla). Arabiska: Warqala.
Oued ...	Oued ...	Se Wadi.
Oum ...	Umm ...	Se Umm.
Qana,	Kana	Qana By i södra Libanon.
Qatar, Quatar	Qatar
Qumran, Wadi Qumran, Khirbat Qumran	Qumran	Uttal: långt a betonas. Fyndplats för Dödahavsrullarna.
Qunitra(h), Kenitra al-Qunaytira(h)	al-Qunaytira	I Marocko och Syrien. Uttalas helst "Konäitirä" med betoning på diftongen. Varianterna avspeglar olika uttal i dialekter: i Marocko endast i, i Syrien diftong.
Qustantin	Constantine	I Algeriet. Franskt uttal.
Quwayt, Quweit	Kuwait	Etablerad stavning av ay.
Ram Allah, Ramallah	Ramallah	Arabiska: ram al-lah.
Rashidiyya(h), Rachidiye(h)	Rashidiyya	Betoning på båda i:na.
Ras/Ra's/Ras ...	Ras ...	=huvud. Används om platser där ngt i naturen är mycket framträdande, t ex uddar. översätts inte, eftersom det har vid betydelse. Uttal: tecknet ' står för glottalstopp, som i arabiska har en egen bokstav och är betydelseskiljande. Återges inte i normalskrift hos oss, men kan givetvis uttalas om det framgår av källtexten.
Riad, ar-Riyadh	Riyad	Saudiarabiens huvudstad. (NE har Riyadh.)
Saida, Sayda(h), Sidon	Saida	Kuststad i Libanon, vanlig i nyhetsprosa. Avviker från regeln om ay-stavning av diftong.
Sana, Sanaa	Sanaa	Långt a avspeglar bortfall av konsonanten ayn.
as-Sawira(h)	Essaouira	Se Essaouira.
Sawhaj	Sohag	Se Sohag.
Sharm el-Sheikh	Sharm el-Sheikh	Arabiska: Sharm ash-Shaykh. Egyptisk turistort.
Shatt al-Arab	Shatt al-Arab	Gränsflod Irak-Iran. Versalt A betonas.
Sohag, Suhaj, Sawhaj	Sohag	Uttal: g=egyptiskt uttal. Diftongen aw uttalas ofta i vardagsspråk som å.
Sousse, Susah	Sousse	I Tunisien.
Sulaimaniyya(h), Sulaymaniya(h), Suleimaniya(h)	Sulaymaniyya	Tredje stavelsen lång, a-ljuden uttalas som ä.
Suez	Suez	Arabiska: as-Suways.
Sur, Tyr, Tyre	Tyr	Arabiska: Sur, långt o.
Taizz, Ta'izz	Taizz	I Jemen. Uttalet Tä-iss avspeglar bäst bortfall av kons som saknas i sv, undvik göra ai till diftong.
Tamanrasat, Tamanrasset	Tamanrasset	Tredje stavelsen betonas.
Tigris/Digla(h)	Tigris	Arabiska: Dijlah (j=dj).
Tizi Ouzou	Tizi Ouzou	Uttal: ou=o. Tizi betyder bergspass.
Tlemcen, Tilimsan	Tlemcen	Stad i Algeriet. Tlemcen= etablerad fransk stavning. Uttal: Tilimschän, långt ä.
Tripoli, Tripolis	Tripoli	Stavningen Tripoli har hävd i både Libanon och Libyen. Arabiska: Tarabulus. Av grekiskt ursprung: jfr Akropolis, Persepolis, Minneapolis m fl.
Tyr, Tyre, Sur	Tyr	I Libanon. Arabiska: Sur, långt o.
Um/Umm/Oum ...	Umm ...	Umm=mor. Vanligt som förled. Står självständigt och har även idiomatisk betydelse, ungefär "innehavare till."
	(Oum ...)	På Nordafrikanska kartor uppträder det som Oum. Rätt eller fel i dessa fall kan diskuteras, men med Umm (som alltid är rätt) är man på den säkra sidan.
Umm Durman, Oumdurman m fl	Umm Durman	Stad i Sudan. Uttal: långt a betonas, u=o.
Wadi ... Oued ...	Wadi ...	Vattendrag, flodbädd, dal. Ofta första led i ortnamn. Bör inte översättas, då ordet har vid betydelse.
	(Oued ...)	Stavningen Oued allmän på kartor över Nordafrika. (Av historiskt intresse: ordet är upphov till Guad- i spanska flodnamn.) Uttal: w= o-ljud, jfr eng.
Wadi Halfa	Wadi Halfa	Gränsort i Sudan.
Yemen, Jemen	Jemen	OBS att J inte uttalas dj.

Kommentarer

Det finns transkriptionsregler som används i vetenskapliga sammanhang, men dagspressen kan av tekniska skäl inte tillämpa systemet. Listan bygger på en förenkling av dessa regler: vi använder bara tecken som normalt brukas i svenskan. Full transkription ges i Nationalencyklopedin.
Namn på länder och huvudstäder får anses vara etablerade och tillåts därför avvika från reglerna.
Listan omfattar inte namn i Iran, som inte är ett arabland. Däremot återfinns namn i arabisktalande länder som är av t ex berbiskt ursprung.
Artikeln al- bör återges. /l/ assimileras till ett stort antal konsonanter och det minskar möjligheten att identifiera artikeln. Det är mycket vanligt i vårt icke-arabiska källmaterial, där den bestämda artikeln ofta inte utmärkts genom bindestreck.
En lista, tecken för tecken, över hur arabiska bokstäver återges i engelsk, fransk och tysk text – liknande den mycket spridda transkriptionsnyckeln för ryska – går inte att göra. Anledningen är att de västerländska språken inte transkriberar arabiska med samma precision. Exempel: när engelskan skriver sh i ett arabiskt ord kan det stå för antingen sje-ljud eller s+h som skilda ljud. dh/th/gh kan på samma sätt uttydas olika. Följ förlagan om namnet inte finns upptaget här. Vi får leva med att det blir fel ibland.