Medicin

Nytt från 15 april 2003 sars

TT har beslutat att framledes använda beteckningen sars, svår akut respiratorisk sjukdom, om den sjukdom som hittills benämnts sal, svår akut luftvägsinfektion.

Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen har hittills förordat benämningen sal men har beslutat byta. Sverige är det enda land som inte använt namnet sars tidigare. På engelska läses sars severe acute respiratory syndrome, vilket ju fungerar även i svensk översättning som ovan.

För tydlighets skull kommer vi i texterna att understryka att det handlar om lungsjukdomen sars. Vi skriver namnet med genomgående gemener i likhet med andra sjukdomsnamn.

 

Bakterier och virus

För namn på bakterier räcker det i allmänhet med de svenska namnen och dessa skrivs med gemener. Om de vetenskapliga namnen används, ska släktnamnet stå versalt och artnamnet med gemener: Staphylococcus aureus.

När det gäller virus använder TT inte vetenskapliga namn och namnen skrivs med gemener.

 

Ord som lätt blandas ihop eller används fel

Hjärninflammation och hjärnhinneinflammation är två olika saker.

Beteckningen mördarbakterier används ibland felaktigt om olika sorters bakterier. Öknamnet gäller bara en viss sorts streptokocker, en undergrupp av Streptococcus pyogenus.

Sjukhussjuka är ett samlingsnamn för infektioner som uppstår på sjukhus och orsakas av flera olika bakterier.

Höftfrakturer innebär att översta delen av lårbenet är brutet, inte att höftbenet är det.

I texter om sjukdomen med det talande namnet vinterkräksjuka är det i regel fel att skriva att norwalkvirus är orsaken. Skriv i stället calicivirus, där bland annat norwalkvirus ingår.

När sjukhuspersonal säger att en människa har drabbats av en chock efter till exempel en olycka, bör det framgå om det handlar om en psykologisk chock eller en medicinsk. Det senare är ett livshotande tillstånd.

Blanda inte ihop blödarsjuka, hemofili, med blödarfeber, hemorragisk feber. Enligt rapporter från trakter i Sydeuropa och öster om Medelhavet kan fästingar sprida blödarfeber.

 

Stroke/ slaganfall, bypass-/ kranskärls-operation

Stroke och slaganfall är två namn på samma sak, det svenska slaganfall bör användas. Bypass-operation och kranskärlsoperation har också samma betydelse. Även här bör det svenska ordet väljas.

 

Namn på läkemedel

Försäljningsnamn på läkemedel skrivs med stor begynnelsebokstav, som i Alvedon och Losec. Substanser, till exempel paracetamol och omeprazol, skrivs med liten begynnelsebokstav.

 

Krångliga sammansättningar

TT skriver hjärt-kärlsjukdom och öron-näsa-halsläkare.

 

Namn på sjukdomar

TT skriver normalt sjukdomars namn med gemen begynnelsebokstav: till exempel cancer, polio, tuberkulos, parkinson och alzheimer. När sjukdomar uppkallats efter personer får personnamnet dock versal begynnelsebokstav i skrivningar som Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom och Downs syndrom.

Den sjukdom hos människan som liknar galna ko-sjukan skriver vi Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJS). (Galna ko-sjukan heter också BSE efter bovin spongiform encefalopati. Notera bindestrecket mellan ko och sjukan.)

Andra sjukdomar, tillstånd och smittoämnen som oftast betecknas med förkortningar skrivs med gemener: damp och adhd i enlighet med tbc, aids och hiv. TT skriver även ms, multipel skleros, med gemener, trots att Saol inte gör det. Lungsjukdomen kol (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) skrivs med gemener men det bör i text framgå att någon drabbats av /lider av lungsjukdomen kol för att undvika sammanblandning med andra betydelser av kol. På motsvarande sätt skriver vi lungsjukdomen sars för svår akut respiratorisk sjukdom.

Notera även att TT skriver hivsmittad och aidssjuk utan bindestreck.

Det fruktade virus som har fått sitt namn efter den afrikanska floden Ebola skrivs med gemen begynnelsebokstav: ebolavirus.