Här finner du rekommendationer som Mediespråksgruppen enats om i en rad aktuella språkfrågor. Observera skillnaden mot TT-språket: enskilda medier kan ibland avvika från Mediespråksgruppens rekommendationer. | |||
| |||
Den fysiska skiljelinje som Israel uppför mot palestinskt område kallas omväxlande mur, stängsel eller barriär. (April 2004) | |||
Orden bög och flata förekommer allt oftare som neutrala beteckningar och inte som skällsord. Ännu uppfattas de av många som stötande, även om de lättare passerar i ett sammanhang, i löpande text. Det är rimligt att använda orden med försiktighet, särskilt i rubriker. Förkortningen hbt för homo-, bi- och transpersoner återfinns nu även i ordböcker som SAOL med små bokstäver. I analogi med det är det rimligt att skriva även hbtq, där q står för queer, med gemener. Tänk på att alla läsare inte kan förutsättas vara införstådda med hur förkortningarna uttyds. (7 september 2009 och 25 augusti 2010) | |||
Mediespråksgruppen avråder från slagordet Euroland. | |||
Många stöts av beteckningen, men det är ibland väsentligt att ange motivet bakom gärningen. Sammansättningen säger trots allt tydligt att det är fråga om mord. Det finns dessutom många sammansatta ord som bildats på detta sätt. Skriv gärna "hedersmord" inom citattecken eller använd formuleringar som så kallade hedersmord. (Januari 2002) | |||
Ibland stöter man på uttrycket humanitära katastrofer. Men humanitär ska ses som synonymt med medmänsklig. (Mars 2000) | |||
|
Ordet samkönad har på senare år blivit vanligt i en ny betydelse. Från att ha haft innebörden tvåkönad, till exempel i fråga om blommor med både ståndare och pistiller, brukas det i dag ofta om par där parterna är av samma kön. Sam- har egentligen inte brukat avse "samma" utan samman-, tillsammans, på samma gång, men den nya betydelsen är i dag utbredd. Enkönad skulle ha varit ett tydligare begrepp (till exempel i fråga om enkönade äktenskap), men vi konstaterar att det är svårt att få gehör för enkönad i allmänspråket. Till förvirringen bidrar att sam- också förekommer i många sammanhang där kön är ovidkommande, som samarbete och samsyn. Mediespråksgruppen har inte enats om en gemensam rekommendation. (Januari 2010) | |||
Orden huvudduk, sjal och slöja kan alla användas, men observera att de har olika betydelser. (Oktober 2004 och 2009) | |||
I konst- och underhållningsvärlden förekommer stavningar som präglas av att man vill förstärka effekten av namn genom ett ovanligt bruk av till exempel versaler. Ofta liknar namnen varumärken. Svårare kan det vara att handskas med ord som saknar översättning eller svensk form. Vissa ord, som tycks lika omöjliga att översätta som att böja, måste man rimligen acceptera som fackspråk. Performance och grunge kan jämföras med äldre lånord som italienska opera- och musiktermer. Om en roll eller rollfigur avses, säg det och inte karaktär. Se under avsnitt svengelska vår rekommendation för curator. (April 2004) | |||
| Breakdans, linedans och squaredans är stavningar som ofta används även i utövande kretsar. De är att föredra framför helt engelsk stavning eftersom de gör det lättare att bilda sammansatta eller avledda ord som squaredansare. (September 2005) | |||
Denna försvenskade och av språkvården rekommenderade form för doping har länge fört en tynande tillvaro. Men den har fått nytt liv, dels i lagtext, dels i många medier, både på sportsidorna och i andra delar av tidningen. Det verkar inte längre helt omöjligt att den kan få lika friskt liv som de formellt jämförbara mobbning, joggning och dumpning. (Jan 2003) | |||
Många golfare vill stava sporttermen handikapp på engelskt manér, handicap. Mediespråksgruppen anser att den svenska stavningen är att föredra. (Mars 2000) | |||
Namn på idrottsklubbar som Villa-Lidköping och Boltic-Göta bör skrivas med bindestreck. (Oktober 2001) | |||
Ska man, eller ska man inte använda divis i sammansättningar av typen Jasplan/Jas-plan? (Mars 2000) | |||
| I Tyskland förekommer låglönejobb som kallas eneurojobb eller tvåeurojobb. Stavningar som också synliggör uttalet är att föredra framför kombinationer med siffror, eftersom inte minst etermedier behöver veta om det är fråga om "en..." eller "ett...". Sammansatta ord följer inte alltid det mönster man skulle vänta sig: enkilosburk. I vissa fall förekommer varianter: engreppsblandare, ettgreppsblandare. (September 2005) | |||
Bör numren på FN-resolutioner skrivas med eller utan det mellanrum, den gruppering, som vi normalt använder då vi skriver tal över 1 000? (Mars 2003) | |||
När det gäller Jas anser gruppen att man i möjligaste mån bör skriva Gripen, som är flygplanets namn, och inte Jas, som står för Jakt, Attack, Spaning, dvs Gripens användningsområde. Dock kan man gärna skriva Jas 39 Gripen då och då. (9 mars 2000) | |||
Skriv och säg krona, kronor i alla fall där sådana används, alltså även i Estland, Tjeckien och Slovakien. I de flesta andra fall använder vi inte längre olika singular- och pluralformer. Sedan tidigare har de flesta valutor på icke-europeiska språk (som baht, won och yen) samma singular- och pluralform. I allt större utsträckning har de senaste åren europeiska myntslag hanterats på samma sätt (märk lats, litas, lev och leu). Vi undviker också inlånade plural-s, inte bara då det gäller dollar utan också för myntslag i fransk-, spansk- och portugisisktalande länder (till exempel bolivar, franc, peso och real). Av de vanligaste valutanamnen är det nu bara kronor, dinarer, rupier och i vissa fall rubler som har en speciell pluralform. När man behöver använda landbestämningar av typen hongkongdollar, med egennamnet först som specificering, kan man skriva namnet med gemen. Vi följer det mönster vi tillämpar för exempelvis folkslag (finlandssvenskar, kosovoalbaner), äppelsorter (åkeröäpplen) samt djurraser (shetlandsponny, yorkshireterrier). (November 2004) | |||
Ordet madrasa behöver en svensk pluralform även om man eftersträvar att hellre använda ordet koranskola. Vi noterar att Språkrådet har rekommenderat formen madrasor. Observera att en madrasa inte alltid är en koranskola. I många länder är madrasa det gängse ordet för skola, också en i det statliga skolsystemet. (Mars 2006, uppdaterad) | |||
Hur skriver man de första tio åren av vårt nya århundrade? Språkrådet rekommenderar 00-talet. Den allmänna uppfattningen i Mediespråksgruppen är att det inte finns något bra alternativ. (9 mars 2000) | |||
Namn på färger som beige, cerise och orange är svårhanterliga i sin inlånade form. I ordböcker anges de vanligen som oböjliga. Vi tycker att man mycket väl kan lägga till ändelsen -a i bestämd form och plural: beigea, orangea. (Oktober 2007) | |||
Oscar-s-diskussionen: Gruppen enades, trots varierande preferenser, om att rekommendera skrivning med s-fog och versal i sammansättningar som Oscarsgala, Oscarsstatyett. Pluralform av Oscar: Oscar. (9 mars 2000) | |||
Kan man skriva svenskalärare i stället för det traditionellt korrekta svensklärare? Det är en bildningsform som nog har framtiden för sig, men rekommendationen är att alltfort skriva svensklärare. (9 mars 2000) | |||
Vi rekommenderar Trinidad och Tobagos, med ett enda s i genitiv, när det handlar om något som är hela landets. (Mars 2006) | |||
Hur ska man göra med alla dessa dagar som avhålls. Ska man skriva Kemins dag eller kemins dag, till exempel? (9 mars 2000) Namn på helger och högtider skrivs med liten bokstav om första ledet inte är ett egennamn. Gäller även högtider som firas inom andra religioner än kristendomen. (20 januari 2003) Se TT-språket om ordbildningar som förstamajtalare, förstamajdemonstration. | |||
Vissa historiker vill göra formell skillnad mellan sådan eriksgata (gement e) som nutida kungar gör då och då till olika delar av landet och Eriksgatan (versalt E) som de medeltida kungarna gjorde enligt en bestämd rutt för att bli erkända i hela landet. NE skriver även den historiska eriksgatan med gemen. (9 mars 2000) | |||
Att skriva namnet på denna kinesiska motionslära är inte det lättaste. Men man kan enas om att det inte är ett namn, alltså bör det skrivas med gemen, och i modern kinesisk transkription skriver man vanligen ihop sammanhörande led i ett ord. Dessutom skrivs sedan tidigare qigong och liknande gement. (9 mars 2000) | |||
Skrivs med liten bokstav om första ledet inte är ett egennamn, som i Bartolomeinatten. Undantag görs för Förintelsen, som lätt kan missförstås om det skrivs med liten bokstav. (25 januari 2001) | |||
Mediespråksgruppen godtar att internet skrivs med liten bokstav. I övrigt rekommenderar vi Datatermgruppens råd på www.nada.kth.se/dataterm. (20 jan 2003, 8 feb 2006 och 7 december 2009) | |||
Språkrådet ger rådet beträffande kungliga titlar i tilltal att man artigast skriver med versaler: Hennes Kungliga Höghet Kronprinsessan. Inte så vanligt förekommande i medierna även om det kan bli aktuellt att citera någon gång. (Maj 2010) | |||
KRAV-märkning, kravmärkning? Samma typ av problem som föregående. Akronymen KRAV uttalas som ett vanligt ord och bör enligt språkvårdens och mediernas generella rekommendation alltså skrivas Krav och utan divis i sammansättningar. Eller kanske krav; det är ju inte ett namn på en organisation? (9 mars 2000) | |||
Skriv lex Maria, lex Sarah, lex Backström. (20 januari 2003) | |||
| I namn på partier och organisationer kan det vara besvärligt att hålla reda på hur många led som skrivs med versal. Vi väljer att skriva de nordiska partiernas namn på ett enhetligt sätt, med versal endast på det första ledet (Kristelig folkeparti). Rekommendationen gäller även för finska och samiska partinamn. Eventuella egennamn som ingår behåller förstås sin versal. (September 2005) | |||
JämO och HomO bör liksom JO, DO och BO skrivas med stort O. (13 maj 2002) TT kan i sina egna skrivregler ibland avvika från Mediespråksgruppens rekommendationer. Se gärna TT-språkets lista över myndigheter mm med rekommendationer för gemen och versal. | |||
Konventionen att skriva namn på riksdagspartier med liten begynnelsebokstav var ett undantag från gängse regler. I dag skrivs riksdagspartiernas namn på vanligt sätt, med versal begynnelsebokstav. I allmänhet räcker det med versal på det första ordet i partinamnet. Eventuella egennamn, som ortnamn, skrivs förstås också med stor bokstav. Följ normala regler även för samman- och särskrivning, också när namn har registrerats hos valmyndigheten i en form som bryter mot språkreglerna. När domännamn på internet används som som egennamn (Lysekilspartiet.nu, Partiet.se och Knivsta.nu) räcker det i allmänhet med att bara skriva till exempel Lysekilspartiet. Knivsta.nu blir obegripligt om man släpper ordet nu, men det kan med fördel normaliseras till Knivsta nu. "I namn som inleds med Föreningen, Sällskapet, Stiftelsen och liknande skrivs även det följande ordet med stor bokstav om det inte är en preposition...", skriver Språkrådet i sina skrivregler. I partilistan hos valmyndigheten hittar vi ett par exempel: Samhällslistan Aktiv politik, Studentpartiet Kommunpartiet studenterna. I bägge fallen räcker det dock utmärkt med kortare former: Aktiv politik respektive Kommunpartiet studenterna. En titt på partiernas internetsajter visar att de talar om sig själva på det sättet. Lokalt kan det förstås förekomma att ett parti enbart kallas Alternativet eller Sjukvårdspartiet, i så fall för tydlighets skull med versal. Vi skriver Allians för Sverige och Rödgrönt samarbete för framtiden med stor begynnelsebokstav, däremot föredras kortformen alliansen med gemen. Vi skriver också de rödgröna, utan versaler. Såväl Finspong som Gottland (som förekommer i ett par partinamn) är äldre stavningar. Det finns inget att erinra mot att sådana används. Skrivsätt vi rekommenderar, med exempel ur den lista över registrerade partier som finns på valmyndighetens sajt, www.val.se: Barapartiet (inte BARAPARTIET) Barn- och ungdomspartiet i Sjöbo (inte Barn och ungdomspartiet i Sjöbo) Dalarnas sjukvårdsparti (inte Dalarnas Sjukvårdsparti) Europeiska arbetarpartiet (inte Europeiska Arbetarpartiet) Fram för kommunen (inte Fram För Kommunen) Hej du-partiet (inte Hej Du Partiet) Kommunalt alternativ (inte Kommunalt Alternativ) Malung-Sälen-partiet (inte Malung Sälen Partiet) Mariestadspartiet (inte MariestadsPartiet) Nils Dacke-partiet (inte Nils Dacke partiet) Salapartiet (inte Sala Partiet) Sveriges grannskapsparti (inte Sveriges GrannskapsParti) Västra Götalands befrielsefront (inte Västra Götalands Befrielsefront) Öpartiet (inte Ö-partiet; det tycks inte vara en förkortning, partiet hör hemma på Mälaröarna) (Augusti 2006, januari 2009 och maj 2010) Se även stycket om svenska partier under avsnittet om förkortningar. | |||
Bör det skrivas versalt, eller, i likhet med andra uttalbara förkortningar, rem-sömn eller rentav remsömn? (9 mars 2000) | |||
Undvik förkortningar som bun (barn- och ungdomsnämnd), kdn (kommundelsnämnd), sdn (stadsdelsnämnd) och ksau (kommunstyrelsens arbetsutskott), särskilt i rubrik. (17 mars 2003) | |||
Gruppen avråder från att använda förkortningarna NGO och MR-organisationer. NGO står för Non-Governmental Organizations och bör på svenska skrivas som icke-statliga organisationer, frivilligorganisationer eller enskilda organisationer. MR är en förkortning av människorätts- och bör skrivas ut. | |||
E 4, AK 4, TV 4, P 1, G 8 och liknande beteckningar skrivs isär men med ett bindande mellanrum (spatie). Det håller samman bokstav och siffra vid radslut. Rekommendationen gäller även beteckningar på bilmodeller och tekniska produkter. I text om mobiltelefonoperatören 3, vars namn endast består av en siffra, föreslår vi att man för att undvika missförstånd förtydligar att det handlar om ett företag. Det bör göras åtminstone första gången namnet (= siffran) nämns. | |||
Alla partinamn skrivs med versal begynnelsebokstav. Kortbeteckningar - de som sätts inom parenteser efter personnamn - skrivs med versaler om de inte utläses som ett ord. I sådana fall räcker det med en versal. I fråga om Feministiskt initiativ förordar Mediespråksgruppen förkortningen Fi och uttal som ett ord. Parentesformen blir (Fi), genitiv Fis, utan kolon. TT skriver dock FI helt versalt, med FI:s i genitiv. För Junilistan används kortbeteckningen (JL), för Piratpartiet (PP). (SD) står för för Sverigedemokraterna, (ND) för Nationaldemokraterna. Libertas ges kortformen (L) för att minska den risk för förväxling som kan uppstå med (LIB). Versalrekommendationen gäller även för mindre rikspartier och lokala partier. Exempel: (SPI) för Sveriges pensionärers intresseparti, (YP) för Ystadspartiet, (SFS) för Samling för Sigtuna. (Januari och juni 2009) | |||
Namn på partier utomlands är sällan välkända för svenska läsare. Även utländska partiers kortbeteckningar skrivs med versaler. (3 oktober 2002) | |||
Observera sammansättningsmönstret i namn på folkgrupper. De skrivs med liten bokstav även då beteckningen inleds med ett geografiskt namn. | |||
Nationalitetsbeteckningarna för invånare i Niger respektive Nigeria kan vara förvirrande lika. En invånare i Nigeria kallas nigerian, medan det förekommer flera beteckningar för en person från Niger. Svenska Akademien har i sin ordlista formen en nigerer, plural =. Den föredras också av flera massmedier, bland andra DN. Även danskan och norskan har i-lös form för Nigers invånare. TT skriver nigerier. Se hela listan i TT-språket. I många andra fall uppmuntrar Mediespråksgruppen däremot till former som slutar på -ier. De är ofta mer lätthanterliga eftersom man inte behöver lära sig olika singular- och pluralformer. (September 2005) | |||
Arabiska namn når oss ofta via de stora kolonialspråken, främst engelska och franska. Det gör att stavningarna varierar betydligt mer hos oss än de faktiskt gör på arabiska. I fråga om personnamn anser vi det lämpligast att respektera den stavning personen själv tillämpar, trots att stavningar präglade av andra språk gör det svårare för oss att uttala och stava konsekvent. (16 november 2000 och 20 januari 2003) Det arabiska ordet burqu' som betecknar ett heltäckande kvinnoplagg dyker i en del språkmiljöer upp som burqa. Vi ser gärna att det försvenskas till burka med pluralformen burkor. Likaså kan niqab, en slöja som också täcker ansiktet, skrivas nikab med pluralformen nikaber. (Oktober 2001 och 2009) Kuwaitkriget är fortfarande det bästa namnet för det som ibland kallas Gulfkriget. (5 december 2001) Muslimska helger skrivs som jul och påsk med liten bokstav: fastemånaden ramadan, stora offerfesten id al-adha. Se även kapitlen om islamiska uttryck och arabisk translitterering i TT-språket. | |||
Vi skriver Brygge i stället för att använda det tyska namnet Brügge på den belgiska staden. (23 oktober 2001) | |||
| Region, län eller storkommun? County avser i USA ett område som är större än vad vi skulle kalla en kommun, men mindre än en delstat. En motsvarighet i Sverige är län, men även region förekommer hos oss som beteckning för ett förvaltningsområde på denna nivå, till exempel Region Skåne. Obs att det finns skillnader mellan delstaterna i USA. I Louisiana kallas det parish medan county i Alaska heter borough. I Storbritannien och Irland översätts county med grevskap. (September 2005) | |||
Ansluter som geografiskt namn till Central Park, Park Avenue m fl. (3 oktober 2002) | |||
Platser i Indien har i många fall ett namn som blivit känt genom den koloniala administrationen och ett annat som överensstämmer bättre med lokalt språkbruk. Vi rekommenderar att man använder i svenskan etablerade namnformer som Bombay (Mumbai), Madras (Chennai) och Calcutta (Kolkata). (19 april 2001 och 8 feb 2006) | |||
| Uttalet av staden New Orleans varierar. Det uttal som dominerar i USA i dag, särskilt på orten, är betoning på O, men även ett uttal med betonat i är vanligt. (September 2005) | |||
Tecken för ä och ö som används i egennamn från det nordiska språkområdet bör återges med sina utländska tecken i svensk text. Undantag görs för namn som har en inarbetad svensk form. Hur många sådana namn det finns kan diskuteras, men vi anser det lämpligt att följa Nationalencyklopedin, som gör undantag för de geografiska namnen Köpenhamn och Själland. (5 november 2003) Observera att TT:s egna skrivregler skiljer sig från Mediespråkgruppens rekommendation. Se Andra språk, Accenter och liknande i TT:s egna regler. | |||
Persiskt, afghanskt och kurdiskt nyårsfirande blir alltmer uppmärksammat även i Sverige. Otaliga stavningsvarianter förekommer, bland andra nowrouz, nawrouz, newrouz, nowroz, nawroz, nowruz, nawruz, naw ruz, newruz, newrüz, norus, noruz, norouz, nowroos, noroos, norooz, noruus, nowrooz. Vi rekommenderar noruz. En ursprunglig diftong i första stavelsen tycks åtminstone i centralpersiskan ha blivit till å-ljud i dag. Den långa vokalen i andra stavelsen återger vi med ett enda tecken, som vi normalt gör i svenskan, också i de flesta lånord. Vi skriver noruz med liten bokstav, som jul och ramadan. Observera uttalet "nåros", med långt o. (Mars 2006) | |||
Det finns etablerade regler för hur ryska translittereras till svenska. Vi rekommenderar att de reglerna följs då vi skriver om personer som lever i hemlandet. (20 januari 2003) Se även kapitlet om translitterering från ryska i TT-språket. | |||
| En populär, från början japansk sifferfläta - en motsvarighet till korsordet - har blivit en fluga även i Sverige: ett sudoku, flera sudokun. (September 2005) | |||
I Sydafrika har vissa platser på senare år bytt namn eller fått namn från bantuspråk som alternativ till namn på engelska eller afrikaans. I löpande text där man har mer utrymme till sitt förfogande kan man gärna komplettera med det andra namnet, så att det anges någon gång i texten, till exempel Pretoria (Tshwane). Märk att Polokwane har hunnit bli inarbetat i stället för Pietersburg. Kapstaden behåller sin svenska form. (Maj 2010) | |||
| Förr var det vanligt att man stavade taifun. (Den engelska stavningen typhoon avspeglar kinesiskt uttal.) Det finns emellertid också gamla belägg för stavningen och uttalet tyfon i svenskan. I dag dominerar tyfon helt i vardaglig text. (September 2005) | |||
Det finns goda skäl för att låta stavningen präglas mindre av ryskan. Skriv namnen på de stora städerna Charkiv, Lviv och Dnipropetrovsk. Dock skrivs floden Dnepr; den rinner inte bara genom Ukraina. (23 januari 2002) | |||
Aleksander Lukasjenko, Aljaksandr Milinkevitj och Aleksander Kozulin är de stavningar TT använder på ledande vitryska politiker. Mediespråksgruppen instämmer i att det är rimligt att forsätta skriva Lukasjenko på ryska, även om man går över till vitryska för Aljaksandr Milinkevitj. Det avspeglar till och med en ideologisk skillnad mellan dem. Bägge språken har uttal med slut-a i Lukasjenko. Stavningen Aleksander, med ks och e-inskott i slutstavelsen, för den ryska formen av förnamnet är en hybrid. Mediespråksgruppen tycker att man ska försvenska ryska namn fullt ut när likheten är så stor mellan ryska och svenska, i detta fall alltså till Alexander med x. (Mars 2006) | |||
Mediespråksgruppen har enats om att använda stavningen Yangze för den flod i Kina som också går under namnet Långa floden. Yangzefloden kallas också Yangze Kiang eller Yangze Jiang med full återgivning av kinesiska: det andra ledet betyder "flod". Både sär- och sammanskrivning förekommer. Kärt barn har många namn. I detta fall kan man stöta på många varianter, bland andra Yangtsekiang, Yangtze, Yangzi Jiang, Yangtsekiang, Jangtse-kiang, Changfloden, Chang Jiang och Yang-tse-kiang. (November 2007) Se även kapitlet om Kinesiska i TT-språket | |||
Skrivs som i engelsk brödtext med begynnelseversal endast på första ordet (förutom ord som alltid har begynnelseversal på engelska, som exempelvis namn på månader, helger och nationalitetsadjektiv) | |||
Begynnelseversaler på substantiven. | |||
Begynnelseversal endast på första ordet (förutom ord som alltid har begynnelseversal på franska, som exempelvis namn på helger och nationalitetssubstantiv). (9 mars 2000) | |||
Är "Houston, Texas" en anglicism? I och för sig, men inget man direkt behöver avråda från. Observera att det ska sitta ett kommatecken även till höger om satsen fortsätter. Exempel: " ... i Houston, Texas, har...". (14 april 2004) | |||
En community kan vara ett nätforum/forum på nätet. Fler förstår det om man översätter. Det engelska ordet har dock vunnit stor spridning i svenskan. Det har inte satt sig i allmänspråket om det ska vara en eller ett, men det vanliga är "en" om man jämför med liknande ord (policy=riktlinjer, ponny, royalty). I ordböckerna tenderar sådana här lånord att bilda plural med -er. För gated community har svenskan ännu ingen god översättning, men vi konstaterar att det i engelskan oftast avser inhägnade bostadsområden. (Oktober 2007) | |||
För engelskans audition kan man med fördel använda flera svenska motsvarigheter. Märk scenprov, provsjungning och provspelning. (Oktober 2007) | |||
Uttrycket breakeven i ekonomitext bör översättas antingen nollresultat eller vändpunkt, däremot inte brytpunkt. (8 september 2003) | |||
Det engelska ordet används i många sammanhang, till exempel om människosmuggling och om handel med kvinnor eller handel med slavarbetare. Eftersom den vaga betydelsen ofta gör det svårt att veta vad som avses hoppas vi att de precisare benämningarna som samtidigt utgör översättningar ska komma till användning. (26 september 2000) | |||
Bör skrivas så (vilket de flesta redan gör), trots att SAOL har bungeejump som enda stavning. (9 mars 2000) | |||
Rullande text som kompletterar bilden i tv-rutan kallas kryptext. (23 januari 2002) | |||
| Dagens ungdom skriver att någon "har kredd" eller "är kreddig". Den stavningen applåderar vi och apar efter. Tänk dock på att de här orden av stilistiska skäl inte fungerar i vilken text som helst. (September 2005) | |||
Det engelska ordet som används i konstvärlden är svårt att uttala och böja i plural. Vi rekommenderar att både stavningen och uttalet får överensstämma med kurator (plural kuratorer), som sedan tidigare har flera betydelser på svenska. (28 november 2002) | |||
Regissörens version, regissörsversion kallar vi det som på engelska kommit att betecknas director's cut. (Mars 2006) | |||
Denna försvenskade och av språkvården rekommenderade form för doping har länge fört en tynande tillvaro. Men den har fått nytt liv, dels i lagtext, dels i många medier, både på sportsidorna och i andra delar av tidningen. Det verkar inte längre helt omöjligt att den kan få lika friskt liv som de formellt jämförbara mobbning, joggning och dumpning. (Med doping- blir det däremot inget -s-: dopingskandal.) Man kan tillägga att som teknisk term, med betydelsen att tillsätta små mängder av ett visst ämne till halvledare, är dopning vedertagen svensk form och används i t ex NE. (20 jan 2003) | |||
Så kallade dotcomföretag kallar vi hellre e-handelsföretag, medan deras webbplatser är e-handelsplatser. | |||
Ebita och ebitda är engelska förkortningar bildade av facktermerna earnings before interest, taxes and amortization och earnings before interest, taxes, depreciation and amortization. Förekommer ibland i texter om bolags ekonomiska resultat. Exakt vad vinstmåtten omfattar varierar; det anges av företaget när resultatet presenteras. Därför kan också översättningarna variera. Risken för oklarhet gör att vi rekommenderar att uttrycken översätts i mesta möjliga mån. (15 aug 2007) | |||
Flera olika översättningar finns för uttrycket, som står för mat med nyttiga tillsatser, till exempel mervärdesmat, nyttomat och plusmat. Inte sällan är orden vaga eller medför risk för feltolkningar. Gruppen har fastnat för att rekommendera plusmat. (23 januari 2002) | |||
Finns det något bra svenskt ord? Förslag (duger i de flesta fall): handplocka. (9 mars 2000) | |||
| Hemstylist, hemstyling har vunnit viss spridning i branschen och är bättre än homestaging, tycker vi. Att stajla sitt hem är mer stilistiskt begränsat. Den försvenskade stavningen används (åtminstone hittills) mest av kåsörer som raljerar över en företeelse. (September 2005) | |||
Detta är ju ett slags rullskridskor, och numera den allenarådande formen av detta fortskaffningsmedel. Det finns därför inget skäl att inte skriva rullskridskor i stället. Om nödvändigt kan man tillfoga "så kallade inlines" eller liknande. (9 mars 2000) | |||
Ordet är ett modeord i bilindustrin, men det har också en innebörd som branschterm. Vi rekommenderar det mer genomskinliga uttrycket experimentbil. (13 mars 2002) | |||
Kärnkraftsterm av engelskans mixed oxide. SKI översätter det med blandoxidbränsle. (23 januari 2002) | |||
En butik som kallas outlet är inte alltid en lågprisbutik, inte heller en fabriksbutik eller en fabriksutförsäjning även om det oftast är en märkesbutik. Butiksby är ett utmärkt ord för en liten köpstad med flera sådana märkesbutiker. (6 juni 2001) | |||
Formen skrapsjuka finns i svenska dialekter, liksom i norskan, och kan med fördel användas för den sjukdom hos får som på engelska heter scrapie. (23 januari 2002) | |||
Att utan lov avläsa och kopiera koder till exempel på kreditkort kallas på engelska skimming. Vi försvenskar det och konstaterar att ordet skimmare kan avse både personen som gör det och den apparat som används. "Manicken" kan med fördel kallas (kod)avläsare också. (8 feb 2006) | |||
Suv uttyds sport utility vehicle. Vi konstaterar att det redan blivit vanligt att kalla dem stadsjeepar. (3 oktober 2002) | |||
För surroundsound alternativt multikanalsljud kan man med fördel använda ordet flerkanalsljud. Subwoofer kallar vi gärna subbas. (14 april 2004) | |||
Svenska Akademiens ordlistas 12:e upplaga har infört ett avstavningssystem som bygger på ordledsuppdelning.
| |||
I SAOL 12 förekommer också en rad skrivsätt och ordformer som Mediespråksgruppen inte vill rekommendera. Gruppen har bland annat funnit
| |||